Malena -

Naturruta

Artlista över de arter som jag har hittat i min naturruta under mina 5 veckor:

Träd:

* Ask * Gran * Lönn

Blommor & Gräs:

* Blekbalsamin * Halvgräs

Mossor & Lavar:

* Grönmossa * Trådfläta

Djur & spår:

* Vinbergssnäcka * Lockes spindel * Vit fjäder från fågel * Spillning från fågel

2013-10-04 @ 14:02:02 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Narturruta

Hur kan man då jobba med eleverna i en klass på ett sätt som grundar sig utifrån läroplanen? Jag har valt att utgå ifrån följande:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (lgr11)

Syftet:

* Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om naturen.

Centralt innehåll:

Året runt i naturen:

* Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider (s. 112)

* Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter (s. 112)

Metoder och arbetssätt:

* Enkla fältstudier och observationer i närmiljön (s. 113)

* Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer (s. 113)

Mål:

* I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter (s. 115)

Utifrån punkterna ovan har jag tänkt att jobba på det sätt som jag själv har gjort. Helldén (2010) poängterar vikten av att pedagogen vet om varje elevs vardagserfarenheter, eftersom det är just individens egna erfarenhet som styr vilka förkunskaper man grundar ämnet på. Eleverna kommer få dokumentera en naturruta genom att fotografera allt levande och dött i rutan och söka information i böcker och på internet om vilka arter det kan tänkas vara. Genom detta kommer de på egenhand skapa ett personligt intresse om att vilja veta mer och följa upp vad som händer med djuren och naturen. Helldén (2010) beskriver att om eleverna inte har en förkunskap kring det ämne pedagogen valt att jobba med, kommer det bli svårt att förstå och hitta ett intresse hos dem.

Eleverna kommer arbeta under en fem veckorsperiod, precis som jag har gjort med min naturruta, fast de kommer arbeta återkommande under alla fyra årstider. Genom deras egna bilder och texter kommer de att arbeta konkret och kreativit på olika sätt, vilket Persson (2003) menar att man på ett sådant arbetssätt hittar ett engagemang hos eleverna och genom det synliggör det osynliga.

Eleverna kommer att få skapa egna bloggar där de med jämna mellanrum dokumenterar vad de ser och hör i sin naturruta. De kommer med tiden genom ämnesövergripande undervisning få reda på vilka hemsidor som är okej att söka information på, hur man refererar och varför man inte kopierar text direkt från internet, med mera.

Avslutningsvis kommer de att få göra ett slutarbete efter varje femveckorsperiod. Till exempel en bok eller ett kollage (som jag själv har gjort), där man får se en övergripande dokumentation om vad de har kommit fram till och vad de själva tycker är viktigast.

Ett exempel på hur ett kollage kan se ut:

Referenslista:

Helldén, Gustav m. fl. (2010). Vägar till naturvetensskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 1. uppl. Liber

Persson, hans (2003. Inspirerande fysik och kemi: fakta, experiment och lite metodik för förskolan och grundskolans tidigare år. [Stockholm]: Sience and Music AB.

Skolverket 2011, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

2013-10-03 @ 10:24:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Naturruta

Vet ni vilket skikt olika träd och växter tillhör? Läs vidare så ska ni få veta.

Trots att vi är inne i oktober nu ser lönnbladen på träden fortfarande gröna ut. man kan se några antydningar till att några av bladen börjar bli gulspräckliga. Det finns som ni har sett på bilder innan lönnlöv som har fallit ner till marken, men många av dem sitter ändå kvar.

Granen förändras fortfarande inte alls.

Blekbalsaminen såg vi tappade sina blommor i tidigare inlägg. Bladen har vissnat och börjat skrynkla ihop sig och om ni tittar noga kan ni se att en spindel har jobbat med att få upp ett nät kring stjälkarna.

Det som såg ut som en blekbalsaminäng i första inlägget ser nu mer ut som ett glest fält.

Asken har fått tydliga skiftningar i grönt och gult.

Det finns inte bara sniglar och skal på marken, utan även ett par meter upp på träden.

Den här gången hittade jag för första gången spår av fågel via spillning. Även så kallade "näsor" hittade jag den här gången.

På tal om skikt, när ni ser träd som är högre än fyra meter, då kan ni tänka att det tillhör trädskiktet. Om ni ser träd som är lägre än så eller buskar som är lägre än fyra meter, fast högre än 50 centimeter, då tillhör det istället buskskiktet. Fältskiktet som inte blir så mycket högre än 50 cm, är örter, gräs och ris. Till exempel ris från blåbär eller lingon är fältskiktet, även vårt ris Ljungen tillhör samma skikt. Slutligen har vi bottenskiktet, dit tillhör mossa och lavar. Ni vet vitmossa som man kan läka sår med, eller husmossa som växer i våningar (Helldén, 2010).

2013-10-02 @ 17:49:07 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()