Narturruta

Hur kan man då jobba med eleverna i en klass på ett sätt som grundar sig utifrån läroplanen? Jag har valt att utgå ifrån följande:

 

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (lgr11)

 

Syftet:

 

 * Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om naturen.

 

Centralt innehåll:

 

Året runt i naturen:

 * Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider (s. 112)

 

 * Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter (s. 112)

  

Metoder och arbetssätt:

* Enkla fältstudier och observationer i närmiljön (s. 113)

 * Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer (s. 113)

 

Mål:

 

 * I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter (s. 115)

 

Utifrån punkterna ovan har jag tänkt att jobba på det sätt som jag själv har gjort. Helldén (2010) poängterar vikten av att pedagogen vet om varje elevs vardagserfarenheter, eftersom det är just individens egna erfarenhet som styr vilka förkunskaper man grundar ämnet på. Eleverna kommer få dokumentera en naturruta genom att fotografera allt levande och dött i rutan och söka information i böcker och på internet om vilka arter det kan tänkas vara. Genom detta kommer de på egenhand skapa ett personligt intresse om att vilja veta mer och följa upp vad som händer med djuren och naturen. Helldén (2010) beskriver att om eleverna inte har en förkunskap kring det ämne pedagogen valt att jobba med, kommer det bli svårt att förstå och hitta ett intresse hos dem. 

 

Eleverna kommer arbeta under en fem veckorsperiod, precis som jag har gjort med min naturruta, fast de kommer arbeta återkommande under alla fyra årstider. Genom deras egna bilder och texter kommer de att arbeta konkret och kreativit på olika sätt, vilket Persson (2003) menar att man på ett sådant arbetssätt hittar ett engagemang hos eleverna och genom det synliggör det osynliga.

 

Eleverna kommer att få skapa egna bloggar där de med jämna mellanrum dokumenterar vad de ser och hör i sin naturruta. De kommer med tiden genom ämnesövergripande undervisning få reda på vilka hemsidor som är okej att söka information på, hur man refererar och varför man inte kopierar text direkt från internet, med mera.

 

Avslutningsvis kommer de att få göra ett slutarbete efter varje femveckorsperiod. Till exempel en bok eller ett kollage (som jag själv har gjort), där man får se en övergripande dokumentation om vad de har kommit fram till och vad de själva tycker är viktigast.

 

Ett exempel på hur ett kollage kan se ut:

 

 
Referenslista:
 
Helldén, Gustav m. fl. (2010). Vägar till naturvetensskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 1. uppl. Liber
 
Persson, hans (2003. Inspirerande fysik och kemi: fakta, experiment och lite metodik för förskolan och grundskolans tidigare år. [Stockholm]: Sience and Music AB.
 
Skolverket 2011, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0