Jag har ett projekt att skapa en naturruta och skriva om dess innehåll. Jag tänkte jag skulle utföra det här på min blogg som jag så sällan använder. Jag har för ett par år sedan börjat läsa till grundskolelärare med inriktning förskoleklass-trean. Jag tänkte nu använda bloggen som min dagbok som slutligen om några veckor ska bli ett färdigt skolarbete.
Min naturruta ligger i Blåsut i Vänersborg och än en skogsglänta i ett villaområde. Anledningen till att jag har valt just den skogsgläntan är för att jag relativt nyss flyttat till Blåsut och är intresserad av vad naturen runt i kring detta område består av. Skogsgläntan ligger inte långt ifrån mitt hus och jag kommer antagligen att fortsätta besöka det området även efter det här skolarbetet. Jag kommer då kunna veta vad det finns för djur och natur när jag så småning om kommer ut i arbetslivet, förhoppningsvis i närheten av där jag bor nu.
Vi har ute på våra exkursioner tagit upp dess olika skikt som man kan dela upp naturen i. Jag kommer under arbetets gång nämna vad som är vad samt om alla skikt är med eller om det är något som saknas. De olika skikt som man kan dela upp naturen i är: Trädskikt, Buskskikt, fältskikt och bottenskikt.
Den skogsglänta jag har valt ser ut följande:
En stor del av skogsgläntan bestod av Blekbalsamin (Impatiens Parviflora). Blekbalsamin är en växt som är ganska sällsynt i Sverige. Den växer från vårat sydligaste landskap Skåne och ända upp till uppland. Hela växten kan bli upp till 1 meter höga, varpå den gula blomman blir upp till 15 mm lång. Växten är egentligen från Centralasien, men planterades i Sverige 1861, (Bruhn Möller & Christensen 2003).
Som ni kan se här så fanns det ganska mycket Blekbalsamin, vilket jag skulle säga tillhör fältskiktet. Man skulle kunna tro att det tillhör buskskitket med tanke på hur höga dessa växer på bilden är, men det är ändå en Växt som ligger mellan 25-100 cm, och inte något litet träd eller en buske.
Skogsgläntan består även av Lönnträd. Lönn växer naturligt i södra Sverige, men har även planterats ut i norra delar av landet. Ni som inte visste de innan, så är detta samma löv som Kanada har på sin flagga. Det typiska för lönnträd förutom bladet är de frukter som växer på dessa träd, vi människor brukar kalla dessa frukter för "näsor", för att man kan flika kärnan och sätta fast den på våra nästippar, (slojdeniskogen.se).
Lönnträd tillhör, precis som det låter, trädskiktet. Det finns också träd som inte blivit så stora än, som växer närmare marken, då skulle de betraktas till Buskskiktet.
Gran är det träd som spred sig till Sverige allra senast av de träd vi har i Sverige, men är ändå det vanligaste trädet som finns spritt över hela landet. Granen är som vi alla vet väldigt tålig och är grön året runt, men det finns faktiskt en akilleshäl och det är granens rotsystem som är känslig för b la storm och torka, (slojdeniskogen.se).
Granarna kan bli upp till 40 m höga och då förstår ni kanske att även de tillhör trädskiktet.
Till sist har vi ask. Asken kom till Sverige för 8000 år sedan men växer nu naturligt i de södra delarna av Sverige. Asken är speciell på det viset att bladen kommer sent och faller först. Allra först kommer det blommor, för att i juni växa ut och få blad, som redan i september igen vanligtvis faller av inför vintern, (slojdeniskogen.se).
Asken tillhör trädskiktet med tanke på sin höga höjd. Man kan se att det är ask utifrån dess typiska form som ni kan se på kortet här nedan. De växer symetriskt parvis bredvid varandra och avslutar med ett ensamt blad på toppen, (slojdeniskogen.se).
På marken bland löv kunde jag också hitta den här vad det nu faktiskt är. Jag kan tänka mig att det är ett halvgräs, i stil med carex eller starr... är det någon som vet? För de här ser lika ut många av dem.
De här "halvgräsen" tillhör fältskiktet.
Nu som ni kanske redan förstått har jag inte tagit upp bottenskiktet och buskskiktet. Det som man räknar till bottenskiktet är mestadels mossa. Vi har olika mossa i Sverige som t ex husmossa och vitmossa, men även något som liknar mossan, lav tillhör också bottenskiktet. Hade det funnits buskar eller mindre träd hade de tillhört buskskiktet.
Jag hörde och såg fåglar som jag inte hann ta kort på, men jag återkommer med vilken fågel det var.
Referenslista:
Bruhn Möller, Kirsten & Christensen, Knud Ib (2003). Vår flora. Stockholm: Prisma
