Tillbaka...
09-09-27
Dasa, here wee go....
Som sagt Jag pratade med dom och de va sa roligt att hora ifran er igen. Kanns som de va sa lange sen, men de ar ju bara tre veckor sen =P
Efter de samtalet pa skype sa tog jag min morgonliga dusch. Det blev ingen traning denna dagen heller. Mina benhinner gor lika ont an. Sen gick jag ner till cafet och at frukost for att sedan ga och lagga mig i solstolen vid poolen ater igen. Jag tror jag lag ganska lange faktiskt. 1.5 timma eller sa. De va bara for att jag tog mig ett bad emellan.
Jag har ingen musik nar jag tranar pa gymmet, sa jag gick in for att lagga in lite av Shawns latar i min mobil. Jag han val med ett 10 tal latar innan jag somnade sa gott i soffan istallet =P
O de va nu overraskningen kom, eller snarare suprisen som jag skrev pa forra inlagget. Tania och Alex knackade pa dorren. Josses va kul! Tania ar Shawns syster och Alex ar hans basta van, nu ocksa Tanias kille. =)
Nar alla jobbat klart och va iordning gick vi till surfclub och tog en ol. Sen bar det av till en restaurang. Dar vi at god mat och drack lite till =) June och Dave va hemma och passade hotellet at oss under tiden. Jatte snallt!
Nar vi kom tillbaka och alla gatt och lagt sig, sa satt jag och Mia fortfarande kvar i soffan tittandes pa teve. Da jag helt plotsligt horde Mia skrika till. Stackarna har haft ont runt revbena pa hoger sida i nagra dagar och nu brot de ut helt. Hon hade skit ont rent ut sagt. Hon klarade inte ens att ga. Men pa nagot vanster sa lyckades vi tillslut att hamna i sang.
Jag vaknade tidigt morgonen darpa (idag) av att jag horde hennes rost. Det hade blivit varre. Shawn och Mia bestammde sig for att Tania skulle komma och hamta oss sa Mia kunde aka till en doktor. Dom har en slags vardcentral har som har oppet alla dagar i veckan. Sa vid 7.45 forsokte vi fa upp Mia ur sangen, ( Centralen oppnar kl 8) Men utan nagot resultat. De gjorde for ont. Vi fick helt enkelt ringa ambulans. Dom va har pa 2 minuter. Snacka om servic. Efter mycket snack om vad de kan vara sa beslutade dom sig att hon fick aka in till sjukhuset. Och jag foljde med. De kandes ratt konstigt att sitta fram i ambulansen och ha en sjuk syster darbak. Usch.....
Nar vi kom fram sa va de mycket for dom att gora. De lag patienter overallt. Till o med i korridorerna. Vi fick saga samma saker flera ganger hela morgonen, for det va sa manga olika personer som tog hand om oss. Inte gick de fort heller. Men tillslut hade dom kommit fram till vad det va. Musklerna hade tvistat sig och lagt sig emellan revbena. O de gor tydligen asaremega ont!!!!! Stackas Mia...
Hon fick en spruta, tva vita tabletter och en gul. Allt for muskeln och hon sjalv skulle slappa av och fa mindre ont. Sen fick vi vanta o se om dessa ens skulle hjalpa. Som tur va, sa gjorde dom de efter ca 30 minuter och Mia kunde ga pa toa efter flera timmars vantan pa att kunna resa sig ifran sangen. Smartan gick verkligen inte over, men den blev atminstande lindrigare. *Pust*
Sa tillslut akte vi hem, Tania korde, och Mia kunde fa i sig lite frukost. Vi va hemma vid 12 tiden. Man hinner bli lite hungrig nar man har varit vaken sedan tidig morgon... Sa nu far vi se hur lang tid det tar innan det gar over. Dotorn sa inte sa mycket, "du marker nar smartan forsvinner, da kan du ga upp och rora pa dig." sa han. Och att det tar minst ett par dagar.
Ja resten tar vi val imorn... Krami
Som sagt Jag pratade med dom och de va sa roligt att hora ifran er igen. Kanns som de va sa lange sen, men de ar ju bara tre veckor sen =P
Efter de samtalet pa skype sa tog jag min morgonliga dusch. Det blev ingen traning denna dagen heller. Mina benhinner gor lika ont an. Sen gick jag ner till cafet och at frukost for att sedan ga och lagga mig i solstolen vid poolen ater igen. Jag tror jag lag ganska lange faktiskt. 1.5 timma eller sa. De va bara for att jag tog mig ett bad emellan.
Jag har ingen musik nar jag tranar pa gymmet, sa jag gick in for att lagga in lite av Shawns latar i min mobil. Jag han val med ett 10 tal latar innan jag somnade sa gott i soffan istallet =P
O de va nu overraskningen kom, eller snarare suprisen som jag skrev pa forra inlagget. Tania och Alex knackade pa dorren. Josses va kul! Tania ar Shawns syster och Alex ar hans basta van, nu ocksa Tanias kille. =)
Har ar Tania
Och Alex, med en solkram i handen =P
Jag har fatt kompisar att umgas med!!! Weho... Vi drog raka vagen till stranden och badade i havet. Kul, kul... Sen va de bara att fira overraskningen med alkohol. For mig blev de rosevin och fanta, Alex korde pa ol, samma for Shawn, Mia oppnade hennes cider och Tania vet jag faktiskt inte riktigt vad hon drack. Bade ol o vin tror ja =POch Alex, med en solkram i handen =P
Mia i sin fina klanning
o jag i min
o jag i min
Nar alla jobbat klart och va iordning gick vi till surfclub och tog en ol. Sen bar det av till en restaurang. Dar vi at god mat och drack lite till =) June och Dave va hemma och passade hotellet at oss under tiden. Jatte snallt!
Nar vi kom tillbaka och alla gatt och lagt sig, sa satt jag och Mia fortfarande kvar i soffan tittandes pa teve. Da jag helt plotsligt horde Mia skrika till. Stackarna har haft ont runt revbena pa hoger sida i nagra dagar och nu brot de ut helt. Hon hade skit ont rent ut sagt. Hon klarade inte ens att ga. Men pa nagot vanster sa lyckades vi tillslut att hamna i sang.
Jag vaknade tidigt morgonen darpa (idag) av att jag horde hennes rost. Det hade blivit varre. Shawn och Mia bestammde sig for att Tania skulle komma och hamta oss sa Mia kunde aka till en doktor. Dom har en slags vardcentral har som har oppet alla dagar i veckan. Sa vid 7.45 forsokte vi fa upp Mia ur sangen, ( Centralen oppnar kl 8) Men utan nagot resultat. De gjorde for ont. Vi fick helt enkelt ringa ambulans. Dom va har pa 2 minuter. Snacka om servic. Efter mycket snack om vad de kan vara sa beslutade dom sig att hon fick aka in till sjukhuset. Och jag foljde med. De kandes ratt konstigt att sitta fram i ambulansen och ha en sjuk syster darbak. Usch.....
Nar vi kom fram sa va de mycket for dom att gora. De lag patienter overallt. Till o med i korridorerna. Vi fick saga samma saker flera ganger hela morgonen, for det va sa manga olika personer som tog hand om oss. Inte gick de fort heller. Men tillslut hade dom kommit fram till vad det va. Musklerna hade tvistat sig och lagt sig emellan revbena. O de gor tydligen asaremega ont!!!!! Stackas Mia...
Hon fick en spruta, tva vita tabletter och en gul. Allt for muskeln och hon sjalv skulle slappa av och fa mindre ont. Sen fick vi vanta o se om dessa ens skulle hjalpa. Som tur va, sa gjorde dom de efter ca 30 minuter och Mia kunde ga pa toa efter flera timmars vantan pa att kunna resa sig ifran sangen. Smartan gick verkligen inte over, men den blev atminstande lindrigare. *Pust*
Sa tillslut akte vi hem, Tania korde, och Mia kunde fa i sig lite frukost. Vi va hemma vid 12 tiden. Man hinner bli lite hungrig nar man har varit vaken sedan tidig morgon... Sa nu far vi se hur lang tid det tar innan det gar over. Dotorn sa inte sa mycket, "du marker nar smartan forsvinner, da kan du ga upp och rora pa dig." sa han. Och att det tar minst ett par dagar.
Ja resten tar vi val imorn... Krami
Kommentarer
Trackback
