Malena

Jag vill borja med att gratta Peter Karlsson pa 23 ars dagen!!! Hoppas att denna dag blir en bra dag for dig och att du far gora saker som du tycker om och inte bara jobba =)

Igar vaknade jag och kande att det va annu en upptackar dag. Sa pa med joggingklader, i med lurarna i oronen, pa med musiken och ut i solen.
Jag borjade att ta samma vag som dagen innan, men fortsatte vagen in i skogen istallet for att vanda. Jag fick namligen hora att man kan komma runt den vagen. De va fler som sprang och joggade bade framfor och efter mig. Sa de kandes som jag tog ratt vag. Men sa tog vagen slut, sa antingen fick jag vanda eller sa fick jag ga nedfor en backe mot nagra villor at vanster. Eftersom tjejen framfor mig hade sprungit ifran mig for lange sen, sa tankte jag att jag kan ju kolla vart dem bakom mig tar vagen iaf. Men dom va borta. Dar stod jag helt plotsligt sjalv. Men eftersom tjejen framfor uppenbarligen inte hade vant, eftersom jag inte mott nagon at motsatta hall, sa maste hon ju ha gatt ned for backen. Sa den vagen blev de. Jag gick och gick mer och mer hus blev de. Ett par bilar korde mot mig ocksa och svangde av mot nagot som sag ut som den stora vagen jag gick brevid innan. Jag kan inte vara helt lost isf, tankte jag. Men sa tog husen slut, och vagen som jag gick pa sag ut att fortsatta ut pa den stora vagen igen, fast nu va de sa langt bort sa att jag ville inte ta den vagen. Det maste val finns en genvag tillbaka langs med stranden. Jag sag namligen stranden ifran vagen. Det fanns till och med en stig ner till den. Sa dit gick jag i hopp om att kunna ta en fin strandpromenad tillbaka till hotellet.
Nar jag kom ner till vattnet sag jag strand at hoger om mig, men jag ville till vanster. Dar fanns de bara massa stora stenar. Men de ar nog bara precis har, om jag klattrar over dom sa kommer nog stranden precis bakom. Sa mot stenarna gick jag. Upp och ner och upp och ner tills jag kom forbi dom. Och vad sag jag dar, jo mer sten... Jaha, men trots att det ser ut och vara lite berg och stora stenar sa maste det ju vara narmare att ta den vagen. Dessutom sa ser de lite ut som samma stalle som jag va pa dagen innan nar jag promenerade. Ni vet dar jag tog kort pa den lilla stranden. Dar fanns det ocksa massa stenar och ett berg. Men om jag bara kommer forbi berget sa maste ju den stranden komma iaf. Sa jag klattrade och klattrade. Pa vagen sag jag  lite odlor, kraftor, krabbor, fiskar och fina faglar. Wow, haftigt. Trakigt bara att jag inte hade med mig kameran.
Ah, antligen ar de slutet pa berget. Sista stenen, ne men va... Annu mer sten. Shit det har tagit mig 30 minuter att komma hit och vad ser jag. Jo, sakert lika lang vag till med massa berg och sten.... Oj oj oj, men de maste vara langre att ga tillbaka. Nar jag anda har gatt den biten sa kan jag lika val fortsatta att ga mot stranden, for darifran ar det inte langt till hotellet. Sa jag fortsatte upp och ner, over och nastan under. =P Annu mer haftiga odlor. De ar en san odla som vi har som husdjur i cafet. Som Mia och Shawn har dopt till Gomez. Jatte sota, fast dom jag ser har vid berget ar mycket storre och inte lika blyga. Jag kom nog sa nara som 30 cm ifran den. Langre vagade inte jag ga. Men odlan hade jag nog kunnat klappa om jag vagat. Ne men usch, nu borjar de bli lite val mycket djur. Tank om det  kommer fram farliga ormar? Usch, oka farten. Oj, vilket stort berg, hur ska jag komma over de? Den enda vagen som ser ut att vara okej, star de massa palmer ivagen. Ne, jag far klattra som aldrig forr. Tur jag inte ar jatte stel i kroppen iaf sa jag kan ta stora steg. Om det hade varit lite mer ebb hade jag nog kunnat ga runt. Men jag vill inte garna ga i vattnet. Inte i dom vagorna heller. Ahej, da va jag uppe, och... Ne, annu mer sten. *pust*. En timme har de gatt nu och jag ser fortfarande inte sand. Nu far jag skynda mig. Jag borjar ju bli radd for djuren ju langre tiden gar. Pa med musik och hog volym och sen ivag. Ett, tva, ett, tva... Ah, jag ser stranden... Ah va skont och manniskor. Nu kan jag ta de lungt igen. Dar ar nagon som har simdrakt och sim fotter. Han far jag prata med.... ...... ...... ..... Jim hette han, nar vi prata sa kom vattnet upp till skorna pa mig och jag blev blot om foten. Tur att jag redan passerat alla stenar sa att jag inte halkar pa dom i onodan. Oj en sten. Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaj, jag ramlade!!!!! Ah nej. Jag som redan har ett R pa hoger smalben, jag kommer fa ett pa vanster ocksa. Men aj, ont, o de bloder. Maste skynda till cafet sa jag kan lagga pa is. Ah, klantiga mig. Spring!
Jag sprang hela vagen till cafet, fick massa is i tva pasar och dar satt jag tills benet ocksa hade blivit en isbit =P vad ar klockan? Oj jag har varit ute i 2 timmar. Haha, det tog en stund att komma hem, fast det kanns bra efterat. Forutom mitt nyblivna sar pa benet...

Jag gick upp till hotellet med ett isben till ben och hade tankte att duscha. Men hur ska jag klara duscha med sarigt ben? Ja, de va nog den snabbaste duschningen hittills i Australien och mest kompilicerade. O inte va de gott att komma ur den heller. Vilken start pa dagen...

Ner igen for att ata frukost, denna gangen at jag banan brod med hallonsmor och jordgubbar pa. =) jag tog till och med en bild som ni ska fa se har..